diabetesfamilj.blogg.se

Tro. "Tro är en visshet om det vi inte ser"

Jag har sen jag va liten, trott på Gud, Jesus, den Helige Ande osv. Jag kallar mej en kristen. Jag tror på bibeln och jag tror på en Gud som är med oss. En Gud som bryr sig och som vet hur vi känner eftersom Gud och Jesus är Far och Son. Jesus har levt på jorden, om än för länge sedan, så bor han nu i deras hjärtan, som tror på honom. 

Därmed tror jag inte att de som tror, eller de andra på jorden, kan skyddas från alla jordiska problem som uppstår. Sjukdomar, dödsfall, ensamhet, sorg, tråkigheter och annat skit. Men jag tror att Han kan vara med oss i det, om vi låter honom. Jag kan villigt erkänna att Gud känns långt borta många gånger, och att jag skriker på honom för att jag kan trycka han är bra trög. Men jag vill ändå inte vara utan honom eftersom det skulle bli väldigt tomt oh meningslöst då.
När Stina blev sjuk i sin typ1 diabetes, kändes det som att vi blev straffade för något. Eller som att det va nån ständig prövning. "Gud sänder inte större prövningar än vi klarar av" sa nån. Det lät och låter som en ursäkt. Jag tror inte så. Det kan vara en prövning, men vad man klarar av är olika i olika tider. Vissa tider går dagarna som ingenting. Blodsockret kan vara lågt lr bra. På natten, som härom natten när Stina komin o la sig hos mej, gav jag  henne insulin som i sömnen. Minns inte va hon hade, när Pär frågade sen!?

Andra dagar känns sjukdomen som något som är långt över vad jag orkar. Och jag vill typ bara fly! Antingen långt bort i mina tanker, in i sömnen eller låååångt bort där inte diabetes påverkar oss. Men...vad finns det att göra liksom?!
Jag vet inte om Jesus sitter med oss vid köksbordet när vi äter o ser hur vi har det i vägande, mätande och gissande i kolhydratsdjungeln? Men kanske att han hjälper oss att lyckas ibland. I vilket fall är det bara att kämpa på. OCh jag hoppas han kan göra vissa strider mindre eller obefintliga, så kampen blir mindre! Han kan göra STina till en stark tjej som kan klara mycke i livet och orka och klara denna sjukdom, utan att påverkas till att göra sig mer sjuk än hpn behöver vara. Han kanske hjälper oss att göra henne till dej tjej hon behöver vara. 

 

Jag jämför inte med sjukare människor. Det hjälper inte mej, och inte dom heller. Men jag jämför vad andra barn i Stinas ålder gör och kan göra och mitt mål är givetvis att hon ska kunna göra detsamma och känna sig som andra.