diabetesfamilj.blogg.se

Hur kan det vara så svårt att fixa en diabetesgala? Varför utesluter alla de andra galorna, en diabetesgala? Över 800 barn drabbas av den livslånga sjukdomen diabetes typ1, varje år. Och det är bara i Sverige. Barndiabetesfonden får in typ 10 milj varje år. Medans typ barncancerfonden får in över 300 mille. Alså jag tycker det är asbra att barncancerfonden får in mycke pengar! Men att då satsa på mer och mer till samma fond, och inte se andra fonder där ingen bot finns...just sayin... 

 

Det är onsdag. Stina vaknar hög. Jag kollade inte fingret för de brukar kalibrera vid frukost på dagis. Jag borde kollat denna dagen. Förra gången hon va hög på morgonen och skulle tidigt på dagis, gav jag inget för att få ner blodsockret och då gick bs ner. gången innan dess gjorde jag det och då sjönk hon till 2.3 i blodsockret. DET är lågt. Så, man vet aldrig vad som händer. Denna gången sa sensorn 13.5 så jag drog ner lite och gav insulin. 

 

Halv åtta ringer N på dagis o säger att Stina ligger på 19 i bs. Okej... Då har inte korren tagit alls utan bs har gått upp ist för ner. Jag tror att det behövs bytas knapp. L kommer halv nio. Så... hon får ge insulin o låta henne äta. Jag är hos kunder på jobbet. Hade jag i det läget behövt åka till dagis, hade Stina behövt vänta på frukost och det hade hon INTE gillat. Därför valde jag att vänta på andra pedagogen som kan byta knappen. Sen ringer L när hon börjat. De byter knappen. De kollar ketoner som ligger på 0.2. Min nervositet är markant. Går ketonerna upp på 0.3 lr 0.4 brukar Stina kräkas. Ketonkänsligheten är hårfin. Senare har Stina 22 i bs. Hon får insulin till frukt och till lunch ringer jag igen. Då har Stina inte haft ett värde på sensorn sen innan frukost. Och  det värdet kan ju inte ha stämt?! Så att kalibrera på över 15 i bs e ingen bra idé. Vid lunch ringer jag. Hör L säga till Stina, "nu hoppas vi". Who didn't?! Det piper. Bs-apparaten säger 4.2. Då är jag trött! Glad men trött. All spänning och all oro. De där två timmarna man måste vänta på att se hur korren (med insulin) tagit... Ångest-timmar.

jobba med oro...maktlöshet. Tur jag har vänner på jobbet!!  De är stora hjärtan! 

 

Man blir tacksam för att personal på dagis kan. För vänner som ger en kram och för när bs lägger sig på god nivå igen! Men på kvällen somnade jag på soffan. Tokslut! Pressen... 

Det återkommer... Ingen forskningframgång, och det går inte över...hon kommer få ha skiten hela livet. Ge mej ett svar. Ge oss forskningspengar. #diabetesmånad. Världsdiabetesdagen 14nov. 

 

Ge mej förändring och hopp om en bättre framtid för min dotter. Min (snart) 6åring. Ge oss och hennes diabetesvänner ett liv. Gala forskning. Inte gala? Okej. Men glöm inte bort våra barn som kämpar varje dag. Där så få vet vad det handlar om. Så dålig vetskap och så dålig upplysning. Men barndiabetesfondens inkomster räcker inte till reklam. De får inte lägga så många % på det. En viss % ska gå till forskning såklart! 10 mille räcker inte så långt då... Jag vill bara ha lite förändring! 

 

Puss på dej som gett lite någon gång. Eller nån som gett mer. Lr nån som skänkt det du skänkt. Tack! Mycke lr lite...allt...många bäckar små 💕