Döden
Döden är definitiv. Vad man än tror på efter döden, så är döden från jorden, definitiv. Man kan tro på ett liv efter döden, men det är ju inte här. Det kan dröja väldigt länge tills man ses igen. Här lämnas andra kvar med minnen ensamhet och frustration...och alla frågor. Iaf om personen som lämnat, dog utan förvarning.
Jag såg att han va 21. Jag vet inte omständigheter, mer än att J hade diabetes typ 1. Det hade varit kämpigt att acceptera sjukdomen och mycke jobb med att sköta den. Killen dig och hittades hemma. Mer vet jag inte? Det är egentligen inte min sorg, mer än att han kämpat och hans föräldrar kämpat, med samma sjukdom som vi. Men det är min sorg att den sjukdomen kan/kommer orsaka oss ännu mer än den redan gör. Nu förutsätter inte jag att Stina kommer strula med sin vård. Men jag förutsätter att det kommer bli kämpigt i tonåren mm. Min sorg kommer då att återvända.
Nu går inte hag och tänker hela tiden att Stina, lr andra med diabetes, är så sjuka. Och jag är inte ofta rädd att det ska hända Stina nåt som innebär nåt slutgiltigt, men jag vill inte uttalade det som hände J...i samma mening som min Stina! Rädslan och oron kommer nog finnas ju äldre hon blir och ju längre steg hon tar ifrån oss. Men risken finns ju, vid ett lågt blodsocker. Koma...
jag känner med familjen. 🕯 tänder ett ljus. Och kramar om Stina och Olle lite extra. vi får ta hand om varandra. och J lämnade jorden för tidigt. Jag hoppas han slipper sticka sig mer nu❤️
Inte min förlust...men min sympati och värme
dock mitt allvar för att sjukdomen inte får mer ljus och information till alla
